Sjukvård i en otrygg värld

Förklaringen sägs vara att regionen saknar de ekonomiska medel som behövs. Regionråden är över sig givna. Ytterligare 400 miljoner kronor mer måste till. Vi vill därför presentera några förslag för att reda upp situationen.

Skatten planeras att höjas till 75 öre år 2024. Att höja skatten ytterligare med 25 öre till 1 kr ger ytterligare 142 miljoner till verksamheten.

Regionen måste sälja sina 9 procent i den privata Capio Läkargruppen. De 100 miljoner plus 12.5 miljoner kronor som regionen nu per år bidrar med till Capios ekonomi får inte förnyas. Företagets ägare som finns i Australien får hålla sig till privata försäkringar och anpassade avgifter.

Därmed har vi sammanlagt mer än 250 miljoner. Ytterligare 150 miljoner behövs.

Regionen arbetar nu på att utbilda gynekologer och annan personal för att återstarta BB i Karlskoga 2029. Hur mycket regionens ekonomi förbättras med om vi avslutar det projektet vet vi inte. Men hur som helst behövs pengarna på
annat håll.

Oppositionen i Riksdagen har den 5:e oktober presenterat en budget där man vill lägga 12 miljarder kronor för att lindra sjukvårdskrisen i regionerna. Regeringen bör anta förslaget. Kanske kan vi då få det som behövs.

Vi måste nämna resandet. Till lasarettets kirurgjour kommer varje år mer än 8 000 patienter. Till sjukhusets specialistmottagningar kommer 12 000 patienter. Det blir mycket bilåkande. Sverige har skrivit på det som heter Parisavtalet. Länderna har enats att hålla sig under en global uppvärmning på 1,5 grader. Vi närmar oss den gränsen. Om man misslyckats kan man drabbas av de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringen. Med det ökade bilåkandet bidrar Region Örebro Län till jordklotets svanesång. Vår hälso- och sjukvårdsdirektör borde också ha talat om hur vården kan vara billigare i Örebro och Karlskoga. Eller är tanken den att man genom avståndet kan skrämma bort patienter från besök?

Men när vi en stund talat med Regionstyrelsens ordförande säger han att det stora problemet egentligen är bristen på kirurger. Det finns bara två kirurger. Vi betvivlar att hälso- och sjukvårdsnämnden kan ha skött sin uppgift så illa. Men hur som helst bör de medel som anslagits för att utbilda gynekologer i Karlskoga istället satsas på att utbilda kirurger för hela regionen.

Utöver de ekonomiska problemen måste enligt vår mening administrationen ses över. Genom åren har man bollat mellan blockliknande organisationer och regionala samordningar. Vi tror att ett sjukhus som Lindesberg skötes bäst om där finns en lokal chef som samarbetar med en ekonom och en personalansvarig. Anställda kan då ges större möjlighet att påverka sin arbetssituation än vad de nu har.

Förslaget att lägga ner sjukhuset i Lindesberg har diskuterats tre gånger tidigare de senast 40 åren i samband med landstingets/regionens budgetarbete. Regionens ledning har inte någon gång givit en tillfredsställande förklaring till varför just Lindesberg anses klara ett sämre utbud av vård. Ett landstingsråd sa visserligen för flera år sedan att företagen i norr hade en svagare ställning än de i väst. Man måste välja sina fiender.

Mitt i eländet måste vi ge sjukhuskyrkan vid lasarettet en eloge för deras artikel i NA den 8:e oktober där de tolkar personalens oro för sitt arbete och sin arbetssituation.

Lindesberg 2023-10-10

Ingemar Engstrand, läkare
Peter Jilke, läkare
Reidar Johansson, PRO
Jerry Elvin, PRO
Lars Idstam, SPF
Christer Palm, SPF
Peter Larsson, företagare

P.S. – PRO och SPF har drygt 600 medlemmar var.
Företagarna är drygt 1 400.