INSÄNDARE/DEBATT: Region Örebro län står inför avsevärda kostnadsökningar. Regionens skatt liksom patientavgifterna måste höjas. Ändå kvarstår därefter ytterligare behov av ett antal hundra miljoner kronor per år. Hälso- och sjukvårdsdirektören i Region Örebro Län förslår därför att den akuta kirurgin vid Lasarettet i Lindesberg ska avvecklas liksom specialistläkarmottagningarna vid sjukhuset.
Samtidigt ska servicenivån vid distriktsläkarmottagningarna sänkas. Regionens administrativa kostnader måste bli lägre. Politikerna svär sig så långt fria. Det är
än så länge ett tjänstemannaförslag. Kirurgjouren vid Lasarettet i Lindesberg tar varje månad om hand cirka 700 patienter d.v.s. mer än 8000 personer per år. Dessa måste då i framtiden förflytta sig till Karlskoga eller Örebro. De får ordna transport bäst de kan. Det gäller även alla de personer som har tid till specialistmottagningarna på icke akut tid.
De senare fördelas mellan USÖ, Karlskoga lasarett och Capio. Capio är ett privat sjukhus. Ursprungligen skapades det för vad som kallades Läkargruppen. Den såldes därefter till Capio som i sin tur köptes upp av ett privat bolag i Frankrike. Nu står Ramsay Health Care i Australien som ägare.
Delar av kostnaderna vid Capio betalas via privata försäkringar. Men därtill finns ett avtal mellan vår region och Capio. För närvarande betalar regionen 100 miljoner kronor per år till Capio. Därtill kan en extraersättning tillkomma. För närvarande 12,5 miljoner kronor per år.
Capio levererar, vad vi förstår, en utmärkt vård. Men denna vård kan också utföras i Lindesberg där lokaler och utrustning finns. Men enligt hälso- och sjukvårdens direktör ska en stor mängd människor behöva förflytta sig den längre vägen till Örebro för planerad vård. Delar av de 100 miljonerna bekostar Capios drift. Men rimligtvis uppstår en vinst som går till de privata ägarna. Vi kan inte acceptera att vi i norr ska bidra till det via skatt och avgifter.
Transporterna till Örebro kommer att bli ett problem. Det gäller framför allt nattetid. Många sökande är äldre och behöver hjälp av privat bilåkande, taxi eller ambulans. Det kostar inte bara pengar. I dagarna överöses vi av krav på ett minskat bilåkande. Vi står inför en klimatkatastrof och en misär som förorsakar sjukdomar. I den utvecklingen är trafiken en starkt bidragande faktor. Att Region Örebro Län i det läget planerar ett ökat åkande är huvudlöst.
Vi tror oss ha stöd från en majoritet av befolkningen i den norra regionen när vi hävdar, för att inte säga kräver, att de hundra miljoner kronorna som nu går till Capio ska användas till att stärka och upprätthålla sjukvården i den norra länsdelen. Det gäller såväl driften av länsdelssjukhuset som primärvården.
Ingemar Engstrand, Lindesberg.
Läkare med specialitet i Öron-, Näs- och halssjukdomar.
Peter Jilke, Lindesberg.
Läkare med specialitet i kirurgi.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.