Under perioden 1959 – 1961 tillverkades 276 mycket speciella gitarrförstärkare av det klassiska märket ”Gibson”. Av dessa 276 st finns idag endast ett 40-50-tal som är i utmärkt och spelbart skick. En av dessa, förmodligen också den enda i hela Europa, finns i Lindesberg. För några dagar sedan anlände denna raritet hos musikaffären Jam – direkt från Dallas, Texas, USA.
Det var egentligen ren tur – men eventuellt också lite skicklighet i övertalningsteknik – som resulterade i att detta stycke musikkulturhistoria hamnade i lilla Lindesberg. Tidigare i höstas åkte nämligen ett par herrar från Jam i Stockholm över till USA och med siktet på staten Texas och staden Dallas. Stig Reitan berättar:
-De skulle hämta hem ett antal gitarrer från USA, men när de väl kom fram till Dallas fick de även syn på den här mycket ovanliga förstärkaren – och lyckades dessutom att få den med sig hem efter en stunds förhandling, förklarar Stig Reitan på Jam i Lindesberg.
Idag finns den alltså i Jamkedjans händer och det blev Stig i Lindesbergbutiken som fick äran att ta hand om den. Men kommer den att vara till salu i butiken då? Tja, vi väntar lite med svaret på den frågan, men lovar att återkomma till saken innan vi sätter punkt för denna reportageartikel.
Inte helt fläckfritt
Förstärkarens kostym är relativt ren i relation till, om vi låter fantasin flöda, att förstärkaren har gått varm inom rockmusikens USA under 60-talet och framåt. Vissa delar av den är märkt med stora fläckar från denna era. Kaffe? Coca-Cola? Blod? Rock N´Roll-whiskey? Vad fläckarna kommer sig av förblir troligtvis ett olöst mysterium.
-Det kan också vara en helt vanlig fuktskada, säger Stig och tar ned oss på jorden igen.
Vad är då så speciellt med den här, frågar vi lite halvkorkat.
-Den är speciell på många sätt, förklarar Stig och fortsätter:
-För det första finns det bara ett exemplar i hela Europa, vad vi vet. Vad gäller ljudet så låter den mycket, mycket speciellt och jag har då aldrig hört något liknande tidigare. Det är en rörförstärkare med inbyggt stereovibrato och har fem högtalare, vilket kastar runt ljudet och jag måste säga att jag blev helt såld när jag fick prova den och höra hur den låter, säger Stig.
Men tyvärr har Jam inte lyckats få fram så mycket mer om dess historia än så, alltså rörande hur den har använts och av vem efter att den lämnade Gibsonfabriken.
-Den ägdes i alla fall senast av en man i Dallas som heter Jimmy Wallace. Men det skulle vara roligt att få fram fler uppgifter om dess historia, tycker Stig som ägnat många www-slag på datorn i jakten på dess ursprung och väg från 60-talets USA till 2000-talets Lindesberg.
Denne Gibson kan ju kanske ha förmedlat strängslagen från någon större artist på en konsert med skrikande fans. Eller så kanske bara någon vanlig ”John Doe” falskspelat ”Blinka lilla stjärna” med oförskämt bra förstärkning i en svettig replokal någonstans i Texas…
Innan vi sätter punkt återstår en sak. Vi lovade ju faktiskt att nämna prislappen – och detta löfte tänker vi hålla också. Priset för detta samlarobjekt lär hamna på cirka 30 000 kronor. Tja…det är ju en Gibson trots allt.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Visa hela artikeln
Bildextra: Nu öppnar Main Event i arenan 
