Else-Britt Jonasén från Grant Thornton berättade på måndagens Rotarylunch om vad som gäller för den som sätter sig i en styrelse i ett aktiebolag, och vilka ekonomiska konsekvenser ett sådant uppdrag kan få. ”Nu kanske ingen vill bli styrelseledamot efter det här”, avslutade Else-Britt sin föreläsning.
En av de uppgifter som Grant Thornton har, är att hjälpa och stötta personer som valt att engagera sig i en bolagsstyrelse, så att man som ledamot inte ska behöva drabbas av personligt ansvar vid en eventuell ekonomisk kris för bolaget. Lever man som styrelseledamot inte upp till lagar och praxis så riskerar man ett personligt ansvar som kan få stora ekonomiska konsekvenser för den enskilda styrelseledamoten.
Det är styrelsen i ett aktiebolag som har den verkställande makten och bland annat svarar för bolagets organisation, vilket omfattar bokföring och andra ekonomiska förhållanden. Sköts inte bolagets bokföring på rätt sätt eller att bolaget missköter till exempel sina leverantörsbetalningar, kan det i förlängningen innebära att den enskilda styrelseledamoten blir personligt betalningsansvarig.
Jäv är ett annat problem som kan uppstå i en bolagsstyrelse. En ledamot får inte delta i handläggningen av en fråga där jäv föreligger, eller ens delta i diskussioner eller ta del av beslutsunderlag. Det är också viktigt för en styrelseledamot att känna till att det råder absolut låneförbud, man får alltså inte låna pengar av det bolag man sitter i styrelsen för.
Som styrelseledamot måste man också vara medveten om sitt ansvar i det fall bolaget börjar få ekonomiska problem. Så fort det finns en misstanke om att hälften av aktiekapitalet är förbrukat skall det upprättas en så kallad kontrollbalansräkning och aktieägarna skall kallas till en extra bolagsstämma. Där skall det tas ställning till om verksamheten ska fortsätta eller om bolaget ska gå i konkurs. Drivs bolaget vidare har man åtta månader på sig för att få ekonomin på rätt köl.
Styrelseuppdraget är personligt och kan inte överlåtas till annan. Styrelseledamoten måste hålla sig uppdaterad och ha koll på läget. En ledamot kan inte skylla på att han eller hon saknade information, det går heller inte att undvika att närvara på möten. Detta är ingen anledning i lagens mening för okunskap eller ovetskap.
Blir man som styrelseledamot dömd till ansvar så finns det alltså risk att man blir dömd till skadestånd på stora belopp. Else-Britt Jonasén gav ett exempel om en hovrättsdom som innebar att styrelseledamöter i en bolagsstyrelse dömdes till skadestånd femton år efter att ett antal leverantörsfakturor inte betalades. Skälet till att styrelsen dömdes vara att man undanlät att göra en kontrollbalansräkning när bolaget i det sammanhanget hamnade på obestånd.
– Det kanske inte är någon som vågar sitta i en styrelse efter den här, säger hon med ett leende.
Else-Britt avslutade sedan sin föreläsning med rådet att även om premien ofta är dyr, så bör man teckna en så kallad ansvarsförsäkring innan man antar utmaningen att ingå i en bolagsstyrelse i ett ägarlett företag.