Den fruktade almsjukan nådde Lindesberg för ett par år sedan. Nu har ännu ett hot mot ”prydnadsträd” nått oss. För en kort tid sedan konstaterades angrepp på kastanjeträd efter en invasiv insekt – kastanjemalen.
Redan sommaren 2011 varnade Arne Tschentscher, Stadsträdgårdsmästare på Samhällsbyggnad Bergslagen, för att Flugparkens almar och kastanjeträd inte hade någon ljus framtid. Hans bedömning grundade sig på att vissa av träden hade angripits av röta – men också då man såg en fortsatt spridning i landet av både almsjukan och den invasiva malfjärilen kastanjemalen. Bara ett par år senare konstaterades således det första fallet av almsjuka här – och nu har även kastanjemalens närvaro och konsekvenser blivit ett faktum.
– Det här upptäcktes alldeles nyligen, att vi numera även har kastanjemal i Lindesberg och det innebär att vi måste vara försiktiga med vad för slags träd som planteras i våra parkområden i framtiden, kommenterar Arne Tschentscher.
Kastanjemalen är en så kallad invasiv insekt, en art som tidigare inte funnits i Sverige men med människans ”hjälp” har tagit sig hit. Det första konstaterade fallet av kastanjemal i Sverige, gjordes år 2003 i Skåne. Sedan dess har den år för år spridit sig norrut i landet.
Kastanjemalen, som är endast ca 3 millimeter lång, lägger sina ägg i kastanjeträdet blad, vilket får konsekvensen att bladen redan under sommaren får ett höstliknande utseende.
– Vi vill ju gärna se grönskande trädkronor på sommaren, inte bruna och torkade blad som hör hösten till, påpekar Arne Tschentscher.
Upptäckten av kastanjemal gjordes efter att man redan beslutat om att avverka merparten av de gamla kastanjeträden i Flugparken. Dock kommer två sparas – och för att försöka skydda dessa från angrepp, kommer man behöva vidta vissa åtgärder.
– Dels handlar det om att inte plantera träd som kastanjemalen kan angripa. De två kastanjeträd som nu sparas, måste vi se till att hålla efter på sådant sätt att alla blad som faller till marken måste tas omhand. I bladen kan det nämligen finnas puppor efter kastanjemalen och de måste man ta hand om, annars blir problemet bara större året därpå, säger Tschentscher.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.