LindeNytts nya volleybloggare är en 21-årig Södertäljetjej som har något som ingen i laget har, nämligen två raka SM-guld. Nu är hon sugen på det tredje, vilket skulle göra Emma Westerberg till relativt unik i svensk volleyboll.
I våras så var hon med och spelade hem guldet till Lindesberg, men året innan var hon i rivalen Katrineholm som det året slog ut Lindesberg i semifinalen. Vägen till guldet är dock lång att vandra och Emma ser flera aspiranter till guldet.
– Jag ser Engelholm, Hylte/Halmstad och givetvis Katrineholm som de lagen som det kommer att stå mellan i slutändan, säger Emma.
Inte Örebro?
– Lag kan alltid överaska, kommer de till slutspel så kan allt hända.
Hittills så har Britney Brown varit coach Knights val som passare i förstauppställningen. Hur hanterar du det?
– Jag försöker att inte dela upp det och se mig själv som andrepassare. Jag jobbar bara på för att vara redo när jag får speltid. Ett exempel är ju Margie, när hon blev skadad så var det någon annan som fick kliva fram.
Gillar du konkurrensen?
– Ja, och jag tror att konkurrens är jätteviktigt, det får alla att ge mer.
Hur såg det ut förra året?
– Då var det jag och Josephin Tegenfalk och man kan säga att hon var förstepassare under hela året, men i slutspelet så fick jag väldigt mycket speltid. Säsongen är så lång så det kan gå upp och ner för allla.
Lär du dig mycket av Britney?
– Vi har ett bra utbyte och kommunicerar mycket om saker som kanske inte de andra spelarna ser, så vi hjälper varandra med detaljer i spelet.
Vad är dom viktigaste egenskaperna eller saker som man måste kunna för att bli en bra passare?
– Det är ju passaren som styr och bestämmer mycket av spelet, så bra speluppfattning är nog den viktigaste egenskapen. Passaren ser till att laget följer den matchplan som tränaren har lagt upp. Man måste också ha känslan för vilken spelare som är het i vilken situation och läge.
Jag har sett att ni passare vid servemottagning drar i tröjan för att skymma och har sen flera olika hemliga tecken som ni gör med handen, vad ska det vara bra för?
– Det är när vi ska ta emot serven som jag som passare bestämmer vilket spel och kombination det ska bli, och då ger jag ett förrutbestämt tecken till de andra spelarna. Sen beror det ju på hur bra serven är och hur servemottagningen lyckas om vi får till det spelet, annars så får vi improvisera.
Hinner ni kommunicera under en längre boll, eller hoppar alla och hoppas att du ska passa till dem?
– Då kommunicerar vi, det måste vi göra. Men då är det inte bara passaren som bestämmer utan det kan till exempel bero på hur centern rör sig under spelets gång och hur de vill ha passet.
Om vi tittar på säsongen så här långt för laget, hur tycker du det har varit?
– Jag tycker att det har känts bra trots att vi har haft det lite tufft. Det började med Margie Giordanos skada och i samma veva så hade vi en del andra skador så vi åkte på några förluster. Nu känns det som att vi har tagit oss förbi det. Det tar ju tid att spela ihop en ny uppställning, vi hade en inkörd uppställning som vi jobbat på sen augusti, det är klart att det tar tid att få resultat med en ny uppställning.
Det var kul att se hur ni i semifinalen mot Gislaved vände och vann matchen med flera ordinarie startspelare borta, var det vändpunkten?
– Jag tror inte att vändpunkten kom bara så där utan något som vi jobbat oss igenom till. Det var en process att bearbeta, tanken på att Margie kanske inte kommer spela mer den här säsongen. Men det var en väldigt skön vinst. I omklädningsrummet efter så sa vi att det var vi som bara bestämde oss för att vinna.
Vem är det som kliver fram istället för Margie?
– Jag tycker att Nadya Greseva har klivit fram på ett föredömligt sätt, både på och utanför planen. Det tycker jag att hon ska ha beröm för.
Vad har du för personliga mål för säsongen?
– Har inga tydligare mål än att jobba på. Tror att jobbar man tillräckligt hårt så ger det resultat förr eller senare. Sen så vill jag förståss spela final igen, det vore jättehäftigt, oavsett vilket motstånd. Vi hade 1300 personer i publiken här, det är en upplevelse som man inte glömmer i första taget.
Vilket var häftigast, första eller andra guldet?
– Det där är jättesvårt, men måste jag välja så blir det senaste guldet. Första finalen för Lindesberg och mycket folk på läktarna. Med Katrineholm så sägrade vi segern på bortaplan, så det blir en annan känsla.
Snabbfrågor:
Storstad eller landsort?
– Landsort, men nära till storstad.
Smash eller block?
– Block, det ger en härlig skön känsla.
Skidbacke eller strand?
– Strand
Bio eller teater?
– Bio är mysigt, går aldrig på teater.
Fisk eller en köttbit?
– Älskar båda, men kött om jag måste välja.
Till sist: Avslöja något som ingen vet om dig, eller en dold talang?
– Jag kan prata rövarspråket flytande och så kan jag röra näsan med tungan.
Under torsdagen bjöd Lindeskolan in till sin årliga gymnasiemässa, där högstadieelever från hela kommunen kom på besök för att bekanta sig med skolans olika program, och kanske få en klarare bild av vad de ska söka in till. För skolan var årets mässa kanske viktigare än någonsin, efter ett år med hot om nedläggningar och besparingar.
Guldsmedshytte SK har haft det tufft mot seriens topplag med bara en hämtad poäng efter de tre toppmötena. Kumla har bevisligen varit svårast att rå på med 7-0 i bortamötet som gjordes i säsongens femte omgång. Extra revanschfyllt blev då när Kumla gästade Råsshallen under fredagskvällen, där det bjöds på en jämn kamp som gick till förlängning.
LIF Lindesberg var inte nådiga när Silwing-Troja gästade Lindesberg Arena i helgen. Till den andra halvleken var hemmalaget nära att få in ett mål i minuten, där LIF Lindesberg gjorde 23 mål inom halvleken medan gästerna fick lika många mål på den dubbla matchtiden. Det vilda målgörandet i den andra halvleken gjorde att LIF Lindesberg utklassade gästerna med hela 16 mål (!).
Det blev en rörig mittperiod för Lindlöven när serien tog vändning i Lindehov under söndagen. Emil Norberg fick lämna isen helt samtidigt som Lindlöven blev känsliga i egen zon vilket gav det gästande Tranås AIF ett kvitteringsmål. Straffar fick avgöra matchen där hemmalagets Joel Kiirikki visade sig omutlig framför målet. Med fyra raka straffar avgjorde han matchen och blev en stor nyckel till att säkra extrapoängen.
Totalt 13 mål gjordes när två jämna lag möttes i Råsshallen under tisdagskvällen. Efter tre raka triumfer under säsongsinledningen så var det ett hemmalag med ett starkt självförtroende som tog emot Avesta BK. Efter en stark första period från Guldsmedshytte SK med 3-1 på poängtavlan så lyckades Avesta att vända matchen till sin fördel.
– Vi lyckas inte ta det hela vägen, säger Rasmus Ristiharju.
Det blev en viss dramatik i Lindehov under söndagen. Hemmalaget, Lindlöven, skapade matchens första jubel när de till synes skapade det första målet i matchen mot Forshaga IF. Trots jubel så började domarna att prata ihop sig för att därefter döma bort det inledande målet. Ett mål som gjorde en stor skillnad på den resterande matchen som slutade 1-2.
– Att tappa poängen känns lite som en stöld, säger Lennart Hermansson.
Den tidigare säsongen i Division 1 blev en snabb vändning till Allsvenskan efter att tagit sig genom ”Ettan” som obesegrade. Till den här säsongen har man en ny och yngre trupp i laguppställningen med flera egna LIF-ungdomar som under söndagen gjorde sin hemmapremiär mot Täby HBK. Gästerna hittade hål på hemmalaget, vilket gjorde att LIF Lindesberg fick ta emot sin första förlust i Division 1.
Det börjar bra för Lindlöven. Efter HockeyEttans premiärmatch kunde Lindlöven åka hem med två poäng borta mot Tranås för att därifrån ladda upp för den kommande hemmapremiären. Serienykomlingarna Grästorps IK gästade Lindehov men fick åka hem utan både mål och poäng efter att Lindlöven visat sig överlägsna utan att helt imponera.
– Vi har mer att ge än vad vi visade ikväll, säger Lennart Hermansson.