INSÄNDARE/DEBATT: Regionens plan ger försämrad tillgänglighet och dyrare vård för invånarna i den norra länsdelen. Det skriver pensionären Ingemar Engstrand i en debattartikel.
Jag noterar tacksamt att hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande i LindeNytt den 31 januari bemöter min tidigare debattartikel publicerad den 28 januari. Hen beklagar att jag lägger huvudfokus på det hen inte har skrivit och betygar än en gång att det inte kommer bedrivas kirurgi på Lindesbergs lasarett mellan 21 och 07. Jag håller med om det hen säger om min huvudfokus, men jag anser att det viktiga är vad hen inte skrivit.
Låt oss granska sjukvårdsnämndens beslut 2019 09 25 vad gäller jour och beredskap. Då fattades beslut om reducerat antalet timmar under kvällar, nätter och helger. Beslutet bygger på en utredning presenterad av regiondirektör Richard Simonsson 2019 06 16.
Helg betyder enligt Svenska Akademins ordlista fredagskväll och lördag och söndag; ibland flera dagar. Dit kan vi räkna ”röda” dagar.
Enligt beslutet har vi för full verksamhet kvar måndag till fredag 07.00 till 21.00. Det gör 70 timmar per vecka.
Det framgår inte direkt hur jourlinjerna ska fungera men av utredningens skrivelse gällande primärjoursåtaganden på vårdavdelningar kan man indirekt dra slutsatsen att det inte finns någon primärjour i kirurgi i tjänst under veckans resterande 98 timmar.
Enligt nämnda utrednings statistik kommer under tiden 21.00 till 07.00 1175 patienter per år som ska till kirurgen eller ortopeden. Av dessa behöver några opereras akut. Andra behöver läggas in för utredning och övervakning. Större delen kan efter vidtagna åtgärder åka hem.
Om veckans alla dygn räknas kommer 7046 besök till nämnda kliniker per år varav 4110 under den tid det inte finns någon primärjour på kirurgen/ortopeden. Alla dessa ska, för att komma till Örebro eller Karlskoga för att bedömas, åka cirka 10 mil var. Bilkostnaden är, enligt konsumentverket, ungefär 50 kronor per mil. Då får de, förutom tidsåtgången, en gemensam kostnad på två miljoner kronor. Regionledningen säger sig arbeta för ett minskat utsläpp av växthusgaser vilket stämmer dåligt med bilåkandet.
När man kommer till Örebro kan det vara svårt att finna en parkeringsplats i anslutning till Akutmottagningen. Är man pigg kan man parkera i det nya parkeringshuset men då är det en bit att gå. Förhoppningsvis klarar man betalsystemet. Men efter besöket kommer det riktiga nålsögat. Hur får man ut bilen utan att skrapa plåten?
De i Hörken har 10 mil till Örebro, 20 mil tur och retur.
Till medicinjouren i Lindesberg kommer, enligt samma statistik, 6497 besök per år.
Utbildning av läkare
Regionledningen säger sig vilja satsa på en väl utbyggd primärvård. Då måste vi utbilda fler läkare med specialitet i Allmänmedicin. Därför behöver vi ha våra två länsdelssjukhus där de kan få den breda utbildning som behövs. Det är också så att de högt specialiserade läkare som ska finnas på universitetssjukhuset i grunden även de bör få tillfälle att få den breda utbildning de kan få på ett länsdelssjukhus.
Hur tänker de som ska spara?
Man frågar sig varför ska det sparas just i Lindesberg? Svaret är att ledningen för regionen/landstinget fungerar som lejonen på savannen. När ett lejon blir hungrigt ställer det sig och tittar på gnuflocken. Ser något djur svagt ut väljer lejonet det djuret. Regionledningen gör på samma sätt. Man ser sig omkring. Har någon enhet visat svaghet läggs sparbetingen där. Då blir det Lindesberg.
Delvis har jag själv skuld i detta. Jag skrev en artikel i Bergslagsposten i december 1979. Jag var så naiv att jag trodde att vi alla i landstinget var besjälade av tanken på att gemensamt arbeta för landstinget bästa. Jag föreslog således att BB skulle läggas ner för att vi skulle kunna anställa den nya generationen kirurger som inte har utbildning i obstetrik. Eftersom Karlskoga var i samma läge förslog jag att BB skulle läggas ner även där. Det går inte sa landstingsrådet. Företagsledare och fackföreningsledare är starkare där. Och landstingsrådet Olle Aldén kom från Degerfors. Dessutom fick man ju nu pengar över i Lindesberg och de kunde användas i Karlskoga.
Mer besparingar
Sedan dess har jag varit med om flera försök att lägga ner akutkirurgin i Lindesberg. Ett var utredningen ”Länsdelssjukhusens framtida verksamhet.” 1987. Där gavs det åtskilliga tjuvnyp.
Sedan kom 2004 då vi genomförde en demonstration med 2000 deltagare. Ett försök med neddragen kirurgi nattetid genomfördes men fick avbrytas på grund av höga kostnader.
2008 ville man lägga ner köket på lasarettet. Man förstod inte att köket är en viktig del av ett sjukhus.
2009 föreslog en ledande Örebropolitiker att lasarettet i Lindesberg skulle läggas ner.
Så kom 2014 med ett nytt förslag som liknade det vi hade haft tidigare.
Sedan 2016 ska det sparas igen. Man ska göra en besparing genom översyn/förändring av jour och beredskap i regionen på mellan 6–7 miljoner kronor årligen. Besparingen på kirurgjouren i Lindesberg ska i så fall utgöra ungefär halva den summan.
Underskott
Underskott i kassan har det varit i alla budgetberedningar sedan jag kom till Örebro och Lindesberg 1967. Samma förslag återkommer varje gång. De avfärdas, en gång var det efter ett försök till nerdragning av kirurgin i Lindesberg. Sedan kommer det nya politiker och administratörer. De tycker sig även de vara oerhört smarta. Förslagen är alltid desamma.
Förslag
Det är inte rimligt att invånarna i den norra länsdelen även denna gång, liksom i början av 1980-talet, ska vara de som räddar regionens ekonomi.
Vi får inte heller låta oss luras av att någon toppolitiker som bollar med begreppen. Ett akutsjukhus måste ha en mininivå.
Så när den planerade ytterligare översynen är klar och går till hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp, så är det ända vettiga att se till att de beslutar att ha kvar kirurgjour och operationsavdelning i Lindesberg dygnet runt alla dygn på året. Kort och gott – Låt oss bevara vårt Akutsjukhus.
Ingemar Engstrand, Pensionär
Visa hela artikeln
Bassängträningen håller seniorerna starkare och friskare 
