Under sommaren hålls skolmuseet i Munkhyttans gamla välbevarade skola öppen på söndagar. Gamla nötta skolbänkar står i klassrummet på övervåningen, inuti de ligger läromaterial såsom skrivhäften och sångböcker. Genom att kliva in i byggnaden får man möjlighet att göra en resa tillbaka i tiden, och man hamnar någonstans mellan år 1863-1931.
Munkhyttans skola, ägs numer av kommunen och förvaltas av Lindes Forminnes- och hembygdsförening, som i sin tur driver det som ett skolmuseum dit besökare får komma för att titta. År 1863 var året man slog upp skoldörrarna för första gången. Då hade ett riksdagsbeslut tagits om att det skulle bli folkskola i hela Sverige. Invånarna tyckte att det var för långt för barnen i Munkhyttan att ta sig till Fornbohyttan, så en egen skola inrättades. Till en början ambulerade man skolan då det var dålig tillgång på lokaler.
– Det var brukspatron Wedberg som skänkte skolan, berättar föreningens Siv Kalmö, och fortsätter:
– Den är lite speciell. I vanliga fall brukar skolsalen vara på undervåningen, men i den här bodde lärarinnan på bottenvåningen. Ett rum och kök skulle de ha. Det var kvinnliga lärare och de fick inte gifta sig, de skulle gå in för att undervisa, och hade inte tid att ägna sig åt man och barn. Men lärare nummer två gifte sig men fick ha kvar tjänsten ändå på grund av att hon var så duktig.
År 1880 gick ett femtiotal barn i skolan, men salen är inte alltför stor vilket innebar att de äldre och yngre barnen fick dela på årets månader.
– Ettorna och tvåorna fick gå i skolan under vårmånaderna, och de äldre barnen, det var upp till fjärde klass från början, gick i skolan på vintern. De större barnen kunde lättare ta sig fram. Själv fick jag gå tre kilometer till skolan, men på den tiden var det knappt någon trafik.
– Sedan var det var si och så med elevernas närvaro, det var unikt att någon gick igenom alla åren i en följd, berättar Siv.
Förutom att barnen ibland var tvungna att stanna hemma för att hjälpa till med sysslor, förutsattes det även att de skulle ha kläder och skor som var tillräckligt hela för att kunna ta sig till skolan och vistas där. Till skillnad från idag hade eleverna matsäck med sig att äta till skolan. Skolgården var inte särskilt stor och den var av grus, kanske mest för att det sprang och lektes så mycket där, så gräset hade aldrig någon chans att ta sig upp.
– Man gjorde leksaker av vedträn och barkbåtar. Det fanns ingenstans att köpa nya leksaker, säger Siv.
Även disciplinen var något annorlunda och mindre avslappnad i jämförelse med dagens situation. Siv fortsätter berätta:
– Knackade det på dörren reste sig alla upp, flickor neg och pojkar bockade. Och fick man frågan i klassrummet av fröken, då reste man sig upp för att svara.
Skolan lades ner år 1931 och Siv tror att barnen i Munkhyttan förflyttades ända till skolan i Rya.
– Precis som idag protesterade föräldrarna, men det handlade om avfolkning. Det fanns inga familjer här och det blev ett mer begränsat elevantal.
Skolmuseet i Munkhyttan har öppet under sommaren, söndagar klockan 13-16.
Genom ett nytt samarbete ska årets klädbytardag i Lindesberg bli större än någonsin tidigare. Detta hoppas både Elin Olofsson, grundare av Gåvoboden, och Diakniassistent Anna Lennartsson från Linde bergslags församling. Med gemensamma krafter ska de ge gamla plagg nytt liv och generera pengar till välgörenhet.
– Det blir en start för ett samarbete mellan Gåvoboden och diakonin här i Lindesberg, vilket ger oss en brygga mellan hjälpen och behovet, förklarar Elin Olofsson.
Utanför Storå vårdcentral lämnades på fredagen protestlistor, med 2 300 namnunderskrifter mot nedmonteringen av Storå vårdcentral, över till Jenny Steen, vice ordf. i Hälso- och sjukvårdsnämnden. På plats var även Behcet Barsom (KD), ordf. i Hälso- och sjukvårdsnämnden.
– Det vi begär är ett omtag på frågan kring nedmonteringen av Storå vårdcentral, tänk till innan det är för sent, sa Anna Hedrén när hon räckte över paketet med namnunderskrifter till Jenny Steen.
En härligt uppknäppt musikalisk stund utlovas när Linde Symphonic Band tillsammans med Stefan Jansson bjuder in till konserten ”En strut karRAMELler” för att hylla en av Sveriges mest folkkära underhållare – Povel Ramel.
– Jag tror man kommer att känna sig upplyft, lite lyckligare och lite gladare när man går härifrån efter konserten, säger Stefan Jansson som är med och arrangerar helgens konsert.
INSÄNDARE/DEBATT: Kommunal har gått in i årets förhandlingar med rimliga krav. I en svår ekonomisk tid tar vi ansvar för att få ner inflationen, bland annat genom att säkerställa att våra yrkanden inte är kostnadsdrivande. Trots detta har SKR och Sobona vägrat att gå oss och medlemmarna i Kommunal till mötes. De är inte redo att garantera att lön betalas ut i tid, de säger nej till ett nytt och mer rättvist lönesystem och de vägrar förenkla processen för räddningstjänst och i LSS-verksamheter att kunna jobba arbetspass på upp till 24 timmar. Det lämnar oss tyvärr med inget annat val än att varsla om strejk på Sveriges största kollektivavtal.
INSÄNDARE/DEBATT: Med vilken rätt gör du dig till talesman för Socialdemokraterna i norra Region Örebro län i din senaste insändare i Lindenytt?
Efter torsdagens besked att det tunga fordonsprogrammet på Lindeskolan får vara kvar, är glädjen stor både bland elever och lärare. LindeNytt hälsade på under fredagen för att höra reaktionerna.
– Det är ju fantastiskt att vi äntligen får vara kvar, och att de tog sitt förnuft till fånga. Det här är ju viktigt för våra elever, bygden och branschen, säger läraren Per-Anton Olsson.
När Sveriges överbefälhavare, Micael Bydén, tidigare i år gick ut med en uppmaning till Sveriges befolkning att förbereda sig för krig, spred sig en stark oro bland barn och ungdomar. Detta uppmärksammade 15-åriga Signe Hedén från Lindesberg, som snabbt gjorde en video på TikTok där hon på ett enkelt sätt förklarade situationen för den yngre generationen. Videon blev snabbt viral med över 600 000 visningar och fångade även Sveriges Radios uppmärksamhet.
– Det var jättemånga som la ut videor på TikTok när de grät och skrev att det skulle bli krig i Sverige, då kände jag att jag behövde göra något, berättar Signe.
Under natten till måndag kontaktades polisen av en tonårspojke som blivit utsatt för utpressning. En flörtig chattkonversation på en social plattform på internet slutade med krav på pengar i utbyte mot att lättklädda bilder på pojken inte skulle publiceras.
– Alla brott ska naturligtvis anmälas till polisen, det är inget att skämmas för, även om man gör det som individ, säger Anders Dahlman, presstalesperson på polisregion Bergslagen.