Stiftelsen Läxhjälpen är en icke vinstdrivande sådan, som riktat och resultatfokuserat erbjuder läxhjälpsprogram för elever som riskerar att inte klara skolan. Med deras hjälp kan fler ungdomar nå gymnasiebehörighet och få bättre förutsättningar att forma sin egen framtid. Stiftelsen drivs med hjälp av olika slags finansiärer, bland annat den offentliga sektorn, som skolor och kommuner på de orter där satsningen finns, men den främsta ekonomiska motorn är olika samarbeten med näringslivet. I Lindesberg står Bergslagens Sparbank för hälften av stödet från den privata sektorn.
Projektet startades på Hjulsta Grundskola i Stockholm 2007, där de än idag fortfarande finns kvar. Nu kan de dessutom stoltsera med att de har läxhjälpare som i sin tur fick hjälp när de själva gick på skolan.
– De har gått hela vägen: fått hjälp, klarat studenten, pluggat vidare på högskola eller universitet och samtidigt jobbat extra som läxhjälpare. Alla våra läxhjälpare är avlönade högskole- eller universitetselever, med olika studieinriktningar och olika bakgrund, berättar Julia Norén, verksamhetsutvecklare och administratör på Läxhjälpen i ett pressmeddelande.
Från början var tanken att erbjuda ett fysiskt program, riktat till elever i storstadsområden där det finns högskolor och eller universitet. Men hösten 2020 kompletterades denna gren med en helt ny, digital för att även kunna nå ut till elever på mindre orter, däribland Lindesberg.
– Hela kommunen ligger under rikssnittet, inte bara enskilda skolor. Därför ville vi starta upp den digitala Läxhjälpen – även om våra läxhjälpare inte kan vara där fysiskt, berättar Julia.
Foto: Pressbild
I Lindesberg finansierades tidigare Läxhjälpen via ett Vinnova-projekt, men när detta stödprojekt tog slut inför läsåret 2021–2022 tog istället kommunen och det lokala näringslivet över och en fjärdedel av hela summan står idag Bergslagens Sparbank för.
– För oss är det viktigt att alla får rätt förutsättningar att ta till sig utbildning. Våra lokala skolor är en framgångsfaktor för hela Bergslagen – det är de som utbildar våra duktiga elever, som i förlängningen blir attraktiv arbetskraft i våra kommuner, säger Cecilia Jeffner, vd för Bergslagens Sparbank.
Cecilia ser en stor fördel i Läxhjälpens digitala satsning då den gör det möjligt för elever som bor långt ifrån högskole- eller universitetsstäder att få hjälp.
– Bankens stöd till Läxhjälpen känns helt logisk i förhållande till vårt samhällsengagemang. Genom att satsa på näringsliv, kultur, idrott och inte minst skola och utbildning blir vi en drivande kraft i att utveckla och framtidssäkra Bergslagen, säger Cecilia Jeffner.
Tack för ert stöd!
LindeNytt vill passa på och tacka alla er som genom swishgåvor har stöttat och hjälpt oss att bedriva vår verksamhet.
Era gåvor gör skillnad. Vill du också stötta LindeNytt?
Swishnr: 123-053 19 05
KommentarerKommentarsektionen ansvarar inte redaktionen eller utgivaren för.
Du är själv juridiskt ansvarig för den text du väljer att publicera här.
Jerry Ragnarsson är 82 år, och har varit verksam som guldsmed sedan han var 14 år gammal. Foto: Camilla Lagerman
Själv beskriver han sig skämtsamt som en 82-årig, enögd Parkinsongubbe, men sanningen är att Jerry Ragnarsson är en otroligt begåvad guldsmed som varit verksam sedan 1957. I sin hemmaverkstad i villan i Lindesberg har han långt efter sin pension fortsatt sin passion för hantverket, men på hobbynivå.
– Jag kan ju inte riktigt låta bli, det är ju så roligt, säger han med ett leende.
Trädet står i fokus – som form, idé och kreativ drivkraft – när Tormek bjuder in till sommarutställningen In Between Trees – Through Grind and Motion. Denna gång har man valt en ny riktning med fokus på det konstnärliga uttrycket och ambitionen att ge besökarna en helhetsupplevelse.
– Det är ett steg framåt i vår utveckling. Vi är väldigt glada över att få möjligheten att visa upp dessa fantastiska verk från utställare på den här nivån, säger Malin Karlsson, Social Media Specialist på slipmaskinstillverkaren Tormek.
Knappt ett år efter att Rickard Bädicker tog över Kajsa & Pinnens Bowling efter Lars-Åke Johansson, begärs företaget i konkurs vid Örebro Tingsrätt. De ständigt stigande matpriserna och inflationen uppges vara orsaken till beslutet.
Anwar Ghoubari och Elin Olofsson välkomnar till Sommarboden. Om några få dagar kommer man resa ett 27 kvadratmeter stort tält på platsen. Foto: Jennie Einarsson
Efter att gratisbutiken Gåvoboden i Lindesberg stått utan lokal i en månad, har man nu hittat en tillfällig lösning över sommaren för att kunna fortsätta verksamheten. Ett lokalt företag har erbjudit sig att sponsra med ett större inhägnat tält, och därmed flyttar nu Sommarboden in i Elin Olofssons villaträdgård på Östermalmsvägen 1 i Lindesberg.
– Det här är ett socialt hus, och jag tänker att nu ska det verkligen användas, säger Elin entusiastiskt.
I juni 2005 tog han över Pizzeria Milano i Lindesberg, efter förra ägaren Michel Shahrestan. Nu, två decennier senare, är det dags för Mahmut Cakir att fira 20-årsjubilem, något han framförallt vill göra för att ge tillbaka till sina trogna kunder.
– Jag vill att folk ska veta att jag har varit här i 20 år, och jag är tacksam för mina kunder, jag är så glad att jag är här i Lindesberg, säger han till LindeNytt.
I morgon, lördag den 24 maj, håller Gåvoboden i Lindesberg öppet för sista gången i sin lokal på Kristinavägen 24. Anledningen är att en ny hyresgäst ska flytta in, och därför söker verksamheten nu med ljus och lykta efter en ny plats att fortsätta sin verksamhet på.
-Jag väljer att se detta som en möjlighet, det här kan bli en nystart. Vi har stora planer på hur vi kan utveckla verksamheten på olika sätt, säger Elin Olofsson, initiativtagare till Gåvoboden i Lindesberg.
I januari meddelade Roger Sixtensson sin avgång som VD för FALAB/LIBO, efter en rad uppmärksammade mediala granskningar. Sedan dess har bolagets ekonomichef varit tillförordnad på posten, medan man sökt en ny VD. Under måndagen kunde man så presentera mannen som ska axla rodret, Mikael Kihlberg, som tillträder 1 september.
– Nu vänder vi blad, nu börjar ett nytt kapitel i FALAB/LIBOS historia, säger Mikael.
Tåg i Bergslagen meddelar att man ser en tydlig förbättring av trafiken jämfört mot i fjol, då inställda avgångar och minskad trafik påverkade resandet negativt. Under mars uppnådde man en avgångspunktlighet på 93,9 %, jämfört med 80,3 % i mars 2024.
– Trots att vi under februari och mars drabbades av flera utmaningar, som
exempelvis infrastrukturproblem, nedfallna träd och hårda vindar, ser vi en tydligt positiv trend. Utvecklingen över tid är glädjande, säger Yujin Zhang, trafikchef Tåg i Bergslagen i ett pressmeddelande.
Visa hela artikeln
Hyrmaskinsdagen lockade till nyfikenhet och skratt 
