Stiftelsen Läxhjälpen är en icke vinstdrivande sådan, som riktat och resultatfokuserat erbjuder läxhjälpsprogram för elever som riskerar att inte klara skolan. Med deras hjälp kan fler ungdomar nå gymnasiebehörighet och få bättre förutsättningar att forma sin egen framtid. Stiftelsen drivs med hjälp av olika slags finansiärer, bland annat den offentliga sektorn, som skolor och kommuner på de orter där satsningen finns, men den främsta ekonomiska motorn är olika samarbeten med näringslivet. I Lindesberg står Bergslagens Sparbank för hälften av stödet från den privata sektorn.
Projektet startades på Hjulsta Grundskola i Stockholm 2007, där de än idag fortfarande finns kvar. Nu kan de dessutom stoltsera med att de har läxhjälpare som i sin tur fick hjälp när de själva gick på skolan.
– De har gått hela vägen: fått hjälp, klarat studenten, pluggat vidare på högskola eller universitet och samtidigt jobbat extra som läxhjälpare. Alla våra läxhjälpare är avlönade högskole- eller universitetselever, med olika studieinriktningar och olika bakgrund, berättar Julia Norén, verksamhetsutvecklare och administratör på Läxhjälpen i ett pressmeddelande.
Från början var tanken att erbjuda ett fysiskt program, riktat till elever i storstadsområden där det finns högskolor och eller universitet. Men hösten 2020 kompletterades denna gren med en helt ny, digital för att även kunna nå ut till elever på mindre orter, däribland Lindesberg.
– Hela kommunen ligger under rikssnittet, inte bara enskilda skolor. Därför ville vi starta upp den digitala Läxhjälpen – även om våra läxhjälpare inte kan vara där fysiskt, berättar Julia.
I Lindesberg finansierades tidigare Läxhjälpen via ett Vinnova-projekt, men när detta stödprojekt tog slut inför läsåret 2021–2022 tog istället kommunen och det lokala näringslivet över och en fjärdedel av hela summan står idag Bergslagens Sparbank för.
– För oss är det viktigt att alla får rätt förutsättningar att ta till sig utbildning. Våra lokala skolor är en framgångsfaktor för hela Bergslagen – det är de som utbildar våra duktiga elever, som i förlängningen blir attraktiv arbetskraft i våra kommuner, säger Cecilia Jeffner, vd för Bergslagens Sparbank.
Cecilia ser en stor fördel i Läxhjälpens digitala satsning då den gör det möjligt för elever som bor långt ifrån högskole- eller universitetsstäder att få hjälp.
– Bankens stöd till Läxhjälpen känns helt logisk i förhållande till vårt samhällsengagemang. Genom att satsa på näringsliv, kultur, idrott och inte minst skola och utbildning blir vi en drivande kraft i att utveckla och framtidssäkra Bergslagen, säger Cecilia Jeffner.
Onsdagens stora politikerdebatt i Lindesberg fokuserade till största del på frågorna gällande besparingar inom vården i den norra länsdelen. Regionrådet Andreas Svahn (S) tog dock tillfället i akt att vid flera tillfällen påtala att man inte ska tro allt man läser i tidningen.
– Man ska inte tro allt man läser i tidningen eller på nätet. Hjälp till att döda fake news, uppmanade han församlingen.
Onsdagskvällens debatt gällande besparingsförslagen inom vården i den norra länsdelen blev en välbesökt sådan. Över hundra åhörare kom inte ens in i biografsalongen då den var fullsatt, utan fick istället vända hemåt. Debatten blev bitvis het, med mycket frågor och upprörda känslor från både sjukvårdspersonal och allmänhet.
– Är det billigare att renovera människan i Örebro än i Lindesberg? undrar Peter Larsson.
På måndagen lades ett varsel på Cummins Meritor i Lindesberg, där 95 personer kan komma att behöva lämna sina arbeten längre fram i sommar. Exakt vilka som berörs är ännu för tidigt att säga, då man fortfarande befinner sig i början av processen.
– Personförhandlingarna är inte igång ännu, när de är klara vet vi mer, säger Robin Schough, klubbordförande IF Metall.
Under måndagens sammanträde i barn- och utbildningsnämnden stod bland annat punkten om estetiska programmets framtid på dagordningen. Förslaget att lägga ner programmet har mötts av skarp kritik från flera håll, men efter dagens möte står det klart att estetiska får fortsätta sin kreativa bana på Lindeskolan.
– Jag skulle vilja påstå att det var en driven opposition som fick estetiska programmet att vara kvar, säger Magnus Storm (C).
Väntjänsten söker fler hjälpande händer
Sedan många år tillbaka har Väntjänsten fungerat som ett komplement till hemtjänsten, men också som en hjälpande hand och sällskap för någon...
Under onsdagen meddelade det kommunala fastighetsbolaget LIBO i ett pressmeddelande, att hyresförhandlingarna nu är avslutade. Efter det nya beslutet av Hyresmarknadskommittén höjs hyrorna med 5,25% från och med 1 januari 2024.
INSÄNDARE/DEBATT: Ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden framför sina debattinlägg i media, medan det är tystare på den politiska arena som utgör kommunfullmäktige. Under den viktiga budgetdebatten i juni 2023, hade ordföranden i BUN valt att inte närvara. De viktiga diskussionerna om besparingarna på Lindeskolan kunde därför inte komma igång.
INSÄNDARE/DEBATT: Frågan om att lägga ner t.ex. estetiska programmet på Lindeskolan har varit på bordet ett tag nu. På kommunfullmäktige den 26:e februari pratade Lillemor Bodman om att man måste ha ett helhetsperspektiv när man fattar politiska beslut. Vi som skrivit denna insändare är nio elever som går andra och tredje året på estetiska programmet i Lindesberg. Vi vill diskutera ifall det gynnar hela kommunen att lägga ner estetiska programmet.
28 februari 2024 klockan 10:59 av
LindeNytt Redaktion Visa hela artikeln
Efter måndagens möte i barn- och utbildningsnämnden står det klart att vård- och omsorgsprogrammet pausas från och med hösten 2024, samtidigt inväntar man sökunderlaget för estetiska programmet för att kunna avgöra dess framtid. Under nästa sammanträde i mars ska man även fatta beslut gällande ”tunga fordon”, då man nu ska utreda om det går att rädda.
– Det är ett otroligt svårt ekonomiskt läge, det säger man ju alltid kan man tycka, men det är verkligen extremt dåligt, säger Lillemor Bodman (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.