Själv beskriver han sig skämtsamt som en 82-årig, enögd Parkinsongubbe, men sanningen är att Jerry Ragnarsson är en otroligt begåvad guldsmed som varit verksam sedan 1957. I sin hemmaverkstad i villan i Lindesberg har han långt efter sin pension fortsatt sin passion för hantverket, men på hobbynivå.
– Jag kan ju inte riktigt låta bli, det är ju så roligt, säger han med ett leende.
Redan som 14-åring började Jerry Ragnarsson sin karriär som guldsmed, då han fick ett jobb som lärling på Viktor Jansson Guldvaru AB i Lindesberg. 50 år senare gick han i pension, efter ett långt yrkesliv på en och samma arbetsplats.
– Min första timlön var 90 öre i timmen, så när jag fick min första betalning gav jag den till min mor. Det var så roligt att gå till jobbet varje dag, jag trivdes väldigt bra, berättar Jerry.
Passionen för hantverket lever dock kvar i allra högsta grad, då han i sin lilla hemmaverkstad fortsatt tillverka och laga allsköns fantastiska smycken på hobbynivå.
– Nu är det bara på hobbynivå, det är mer om släktingar eller bekanta vill ha hjälp, men jag kan ju inte riktigt låta bli, det är ju så roligt, säger han med ett leende.
Exakt hur många smycken han tillverkat genom åren är omöjligt att säga, men att Jerry brinner för hantverket råder det ingen tvekan om. Det må vara ett tidskrävande arbete, men med mycket kärlek bakom.
– Jag har inte tordas räkna hur lång tid det tar, det som tar mest tid är att såga ut formen och att göra ytfinishen. Så det är att såga, kupa, fila, smärgla, slipa och slutligen polera, förklarar han.
Genom åren har han dock tillverkat en mängd olika smycken i diverse utföranden, men några minns han med särskild glädje.
– Det roligaste var en ring jag gjorde i vitt guld med en svart Tahitipärla, helt kolsvart som skimrade. Runt den gjorde jag en kant av briljanter, den minns jag än. Sedan var det en herre som ville ha en klackring, men briljanterna skulle sitta på insidan så de inte syntes. Det skulle vara reservkapital om något hände, skrattar Jerry.
I hustrun Gittan har Jerry sin största supporter, som gärna berättar om makens beundransvärda arbete. Något som hon själv upptäckte i form av en gåva.
– I början, när vi nyss hade träffats, gav han mig ett jättefint armband. Sedan berättade han att han hade gjort det själv, jag trodde inte det var möjligt, säger hustrun Gittan.
När Jerry och Gittan förlovade sig tillverkade Jerry parets ringar, trots att det enligt tradition inte ska göras på det viset.
– På den tiden kostade guldet 5 kronor grammet, så det var två ringar för 50 kronor, lite annat än idag, skrattar han.
Visa hela artikeln
Gruvstrejken i Stripa väcks till liv 100 år senare – med hjälp av Spektakelteatern 
