För tredje året i rad hjälper Monica Jomfjäll från Fonus i Lindesberg anhöriga att tända ljus vid deras nära och käras gravar inför Alla helgons dag. Intresset för den kostnadsfria tjänsten har vuxit för varje år, och under fredagen ska sammanlagt 84 ljus tändas på kyrkogårdarna runt om i kommunen.
– Det är så många som inte kan ta sig ut och tända ljus själva, så det är ett väldigt värdefullt uppdrag att få göra det här, säger Monica.
2019 var första året som Fonus hjälpte anhöriga att tända ljus på gravplatser runt om i landet, då cirka 8300 ljus tändes på ungefär 400 kyrkogårdar. Den siffran har nu vuxit till 19 756 ljus som tänds på hela 957 kyrkogårdar. För Monica började dagen redan klockan 8, då hon tände det första ljuset på Bergskyrkogården i Lindesberg.
– Därefter fortsatte vi till Ramsberg, vidare till Guldsmedshyttan, Norra kyrkogården och sist här på Södra. Kyrkogårdarna i Fellingsbro, Frövi och Spannarboda är det en kvinna från Fonusrådet som tar hand om idag, berättar Monica som dagen till ära har fått hjälp av Nathalie Fromell från Familjens jurist.
Med hjälp av kartor över gravplatserna lokaliserar duon sig fram till de rätta gravarna, ett arbete som ibland är svårare än man tror, där ljusen sedan tänds. Monica är mycket noga med att allt ska vara fint och tänder även andra ljus som har slocknat vid graven, sedan tar hon ett foto för att skicka till den anhörige som beställt ljuständningen.
– Det är så många som inte kan ta sig ut och tända ljus själva, så det är ett väldigt värdefullt uppdrag att få göra det här. Det är helt osjälviskt, man hjälper bara någon som inte själv kan, och då vet också de anhöriga i sin tur att det lyser hos deras kära. Alla på Fonus är ute och tänder ljus idag och Nathalie fick lägga sitt juristarbete åt sidan för att vara med mig, säger Monica.
Monica berättar också om en annan tjänst som Fonus tillhandahåller, där sörjande kan få handfasta tips och verktyg, både för att hålla minnen levande och väcka de som börjat bli suddiga till liv.
– Ju längre tiden går efter att man har mist någon, desto knepigare kan det ibland bli att minnas dem. Hur lät rösten, vilka gester hade personen, man blir också rädd för att inte komma ihåg. Vad händer när jag inte längre hör personens röst? Då kan man använda Minneshjälpen, som är ett verktyg för att komma ihåg.
Oavsett om det är en grav, askgravplats eller i minneslunden tänds det ljus som anhöriga har beställt. Som avslutning på ljuständningen på Södra kyrkogården i Lindesberg arrangerar Monica och Nathalie ett stort hjärta av gravljus, som ska brinna för de bortgångna. Platsen väljs ut med omsorg och ljusen placeras sedan noggrant ut för att det ska se vackert ut.
– Det är viktigt att det ser fint ut, avslutar Monica.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.