Under 2009 återupptog Lars Pettersson en gammal tradition i Prästtorpet när han som fjärde generation började tillverkningen av träskor. Nu tar han nästa steg och kliver ut på internet och med sitt nya varumärke försöker slå sig in på den europeiska marknaden.- Jag har registrerat varumärket Bergslagstofflen – Swedish Clogs där älgen har en central placering i logotypen. Tyskarna är ju tokiga i älgar, säger Lars Pettersson.
Numer kan alltså Lars Pettersson i Prästtorpet också titulera sig som ”skofabrikör”, precis som sin far, farfar och farsfars far. När Lars på våren 2009 köpte en begagnad utrustning för tillverkning av träskor blev han den fjärde generationen i släkten som tillverkat skor.
– Jag fick ett tips om att utrustningen var till salu i Borås på fredagen. Jag ringde direkt och på söndagen åkte jag dit och köpte allt på stående fot.
Annars är ju Prästtorpet mest känd som en trevlig och gemytlig skoaffär, kanske något udda beläget där den ligger mellan ett gärde och skogen några kilometer väster om Lindesberg. Men den som tror att det är en butik med enkla och billiga skor i dålig kvalitet, bara för att den ligger där den ligger, har nog aldrig varit ända framme. Här finns flera kända varumärken, och ett av de senaste är alltså det egna träskomärket, Prästtorpets Clogs. En kvalitetssko i modernt snitt och fräsch design.
I början tillverkade Lars främst arbetsskor med stålhätta men sedan våren 2012 är tillverkningen helt inriktad mot designade träskor. Idag finns tio–tolv olika modeller i sortimentet och fler är på gång. Lars designar inte sina träskor själv utan har överlåtit den delen till en skodesigner i Halmstad.
– Att hela tiden komma med nya fräscha modeller är nödvändigt för att hänga med. Och då är det bra att ha kontakt med en välutbildad skodesigner med lång erfarenhet, betonar Lars.
Hantverksmässig tillverkning
Efter att träskon fått sin design tillverkas en eller flera schabloner i stål beroende på hur många detaljer träskon ska ha. De olika schablonerna används sedan för att stansa ut de olika skinndetaljerna som ska användas. Träbotten som skon byggs upp på finns i olika höjder och är oftast svarade av lind eller al. När alla skinnstycken är stansade och rätt träbotten framtagen börjar själva hantverket.
– Att tillverka en träsko kan verka simpelt, men det är verkligen ett hantverk i flera moment, säger Lars.
Skinnet som används vid tillverkningen har givetvis en stor betydelse för kvaliteten. Det ska vara jämt och mjukt. Men hur sömmarna är spikade är ändå det bästa kvalitetsmåttet på hur väl skon är tillverkad, menar Lars. Sömmarna ska sitta rakt med jämna mellanrum mellan varje söm. Och från samma avstånd från kanten. Detsamma gäller för kantsömmar och kantband.
Därefter mjukas skinnet genom värme och ånga innan skolästen kommer på plats. Det är den som ger skon sin storlek och form. Efter cirka sex timmar i en torkugn får skon stå ytterligare tolv timmar för att kallna och torka helt. Därefter är den klar för leverans till någon av de drygt tjugo butiker, främst i Stockholm och på ostkusten, som idag saluför Prästtorpets träsko.
Mässa och exportförsäljning
Nu är det dags för Lars att ta nästa steg. I augusti kommer Lars för första gången presentera sitt varumärke på en skomässa i Stockholm. Där hoppas han kunna knyta till sig fler återförsäljare runt om i landet. Efter att efterfrågan på träskor under flera år varit svag märks nu att trenden har vänt, främst när det gäller designade damträskor.
– Det är en tradition att tillverka träskor här i Prästtorpet och det är kul att hålla på. Så nu när trenderna är positiva vill jag utveckla det jag påbörjat.
Efter lanseringen på skomässan i augusti är det tänkt att också introducera det nya varumärket Bergslagstoffeln via internet. Främst för att möta en efterfrågan i Tyskland. Via nätet kommer Lars Pettersson marknadsföra flera av sina nuvarande modeller, men också introducera några helt nydesignade. Bland annat hoppas han kunna presentera flera modeller med handmålad design.
– Jag jobbar för att till hösten börja med internethandel, främst med inriktningen mot den tyska marknaden, avslutar Lars Pettersson.
På måndagen lades ett varsel på Cummins Meritor i Lindesberg, där 95 personer kan komma att behöva lämna sina arbeten längre fram i sommar. Exakt vilka som berörs är ännu för tidigt att säga, då man fortfarande befinner sig i början av processen.
– Personförhandlingarna är inte igång ännu, när de är klara vet vi mer, säger Robin Schough, klubbordförande IF Metall.
Under måndagens sammanträde i barn- och utbildningsnämnden stod bland annat punkten om estetiska programmets framtid på dagordningen. Förslaget att lägga ner programmet har mötts av skarp kritik från flera håll, men efter dagens möte står det klart att estetiska får fortsätta sin kreativa bana på Lindeskolan.
– Jag skulle vilja påstå att det var en driven opposition som fick estetiska programmet att vara kvar, säger Magnus Storm (C).
Under onsdagen meddelade det kommunala fastighetsbolaget LIBO i ett pressmeddelande, att hyresförhandlingarna nu är avslutade. Efter det nya beslutet av Hyresmarknadskommittén höjs hyrorna med 5,25% från och med 1 januari 2024.
INSÄNDARE/DEBATT: Ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden framför sina debattinlägg i media, medan det är tystare på den politiska arena som utgör kommunfullmäktige. Under den viktiga budgetdebatten i juni 2023, hade ordföranden i BUN valt att inte närvara. De viktiga diskussionerna om besparingarna på Lindeskolan kunde därför inte komma igång.
INSÄNDARE/DEBATT: Frågan om att lägga ner t.ex. estetiska programmet på Lindeskolan har varit på bordet ett tag nu. På kommunfullmäktige den 26:e februari pratade Lillemor Bodman om att man måste ha ett helhetsperspektiv när man fattar politiska beslut. Vi som skrivit denna insändare är nio elever som går andra och tredje året på estetiska programmet i Lindesberg. Vi vill diskutera ifall det gynnar hela kommunen att lägga ner estetiska programmet.
Inför punkten allmänhetens frågestund under måndagens kommunfullmäktige hade läraren Per-Anton Olsson aviserat att han ville läsa ett stycke ur en skrivelse från branschorganisationen Maskinleverantörerna, med anledning av nedläggningshotet på tunga fordon. Detta medgav dock inte ordförande Arnold Bengtsson (S), då det endast är frågor som ska ställas. LindeNytt kan dock publicera skrivelsen i sin helhet.
Under tisdagen hölls finalen för ”Innovation day 2024” på Lindeskolan. Det rådde knappast någon brist på uppfinningsrikedomen hos ungdomarna: smarta äldreboenden, självläkande vägar och återvunnet duschvatten var några av innovationerna som imponerade starkt på juryn. Vinnare blev slutligen en grupp elever som presenterade idén att utveckla en värmeväxlare för vedpannor, som tar tillvara på den spillvärme dessa ger ifrån sig. Istället för att elda för kråkorna, kan värmen komma till nytta för hushållet.
– Vi ville komma på någonting som många kan använda och som är relativt billigt, säger Julia, en av eleverna i den vinnande gruppen i ett pressmeddelande.
INSÄNDARE/DEBATT: Det är allmänt känt att Vill man ha lokala butiker kvar? Då behöver man handla lokalt. Detsamma gäller kultur!