När Lars-Erik Eriksson började sin yrkesbana som plåtslagare i början av 1970-talet fick plåtslagaren själv tillverka många av de plåtdetaljer som behövdes. Till exempel gjordes stuprören och stuprörsvinklar på plats. Idag är allt sådant fabrikstillverkat. Men fortfarande ställs Lars-Erik inför utmaningar som prövar hantverkskunnandet.- Just nu håller jag på med att få till en ventilationsanslutning som är rektangulär i ingången och rund i utgången, berättar Lars-Erik.
Bergslagens Plåt håller till i Torphyttan där man har sin verkstad och lager i gamla Torphyttans skola. Härifrån har företaget utgått sedan 1978 då man övertog lokalerna efter Nerikes Maskiner. 1992 köpte Lars-Erik Eriksson sin fars andel i bolaget och för elva år sedan löste han ut sin kompanjon. Sedan dess driver han firman själv. Senaste vintern var tuff men under våren och sommaren har orderingången stabiliserats och framtiden ser nu ljusare ut för Bergslagens Plåt.
Oftast handlar det om taktäckning för Lars-Erik Eriksson och hans två anställda. Det kan gälla allt från en liten veranda, ett mindre uthus till en stor ladugård eller industribyggnad.
– Den största taktäckningen vi gjort måste vara den för något år sedan, när vi gjorde taket på en utbyggnad på Kopparbergs Bryggeri. Det måste ha varit över 2000 kvadratmeter totalt, berättar Lars-Erik.
Med taktäckning följer också detaljarbeten som skorstenar, takstegar, hängrännor och stuprör. Vanligast är det att byta ett tak när det gamla är utslitet. Det är sällan att någon som byter takbeklädnad av något annat skäl. Men när väl ett takbyte blir aktuellt är det inte ovanligt att det också blir ett byte från takpannor till plåttak. Idag finns det många olika utseenden på plåttak, liksom det finns en mängd olika kulörer att välja mellan. Vanligast är ändå fortfarande svart och rött.
– Många väljer ett plåttak som liknar ett tegeltak, men det blir allt vanligare att fler och fler vill ha det klassiska falsade taket, precis som de såg ut förr i tiden.
Det är falsningen som ger taket den karaktäristiska längsgående skarven. Förr tillverkades plåten i skivor som när de fogades ihop också fick en skarv på tvären. Idag tillverkas plåten på rulle och tekniken att lägga den plåten kallas bandtäckning.
– Nu händer ändå ibland att man ber om att få en tvärgående skarv för att utseendet ska bli mer som det var förr. Då är det bara att klippa av plåten och sen skarva ihop den igen.
Även om materialet är det samma och tekniken i mångt och mycket är densamma så har arbetet förenklats i hög grad tack vare de maskiner som finns idag. Förr använde plåtslagaren ett järn och en klubba vid falsning. Nu görs den detaljen av en maskin som i samma moment falsar plåtskarven två gånger för att få den att täta ordentligt.
På frågan varför man ska bli plåtslagare betonar Lars-Erik friheten och omväxlingen i arbetet, samtidigt som utsikterna är stora att få ett jobb direkt efter utbildningen. Något som understryks av att man från branschhåll menar att det idag saknas cirka 1500 plåtslagare i Sverige.
Ibland ställs hantverkskunnandet på prov. Här knäcker Lars Erik en bit plåt som ska bli en övergång i ett ventilationssystem. Svårigheten här är att övergången ska vara rektangulär i ena ändan och rund i den andra. Övergången görs i två halvor som sedan falsas ihop. Förhoppningsvis håller nu anslutningen rätt mått innan den kommer på plats.
Ett år med fastighetsnära insamling av förpackningar har gett resultat i Lindesbergs kommun. Genom att sortera rätt har villahushåll minskat mängden restavfall med 20 ton i månaden.
– Jag är otroligt stolt över alla invånare som använder systemet och visar att de är beredda att göra det där lilla extra för miljön, säger Michael Lindström, avfallsstrateg på Lindesbergs kommun, i ett pressmeddelande.
I slutet av juni meddelade fastighetsägaren Per Eriksson att han hade för avsikt att sälja Göransonska Gården i centrala Lindesberg, efter att två hyresgäster på kort tid gått i konkurs. Någon försäljning blev det dock inte, men de nya hyresgästerna Maria-Pia Karlsson och Anna Almlöf, är i full färd med att sätta sin prägel på stället som får namnet – Göransonska.
-Det känns bara kul, vi har en vision om hur vi vill att det ska vara, och vi vill ju tillbaka till hur det var förr, säger Maria.
LIF Lindesberg och Main Event står som värdar när Lindesbergs egen Oktoberfest går av stapeln i Lindesberg arena. Underhållning, aktiviteter samt tysk-inspirerad mat och dryck står på agendan, fredagen den 23 oktober.
För tre år sedan anslöt sig Grillköket i Lindesberg till kampen mot barncancer, då man under september månad donerade 50 procent av intäkterna från sina barnmenyer till ändamålet. Nu gör man det för fjärde gången, och hoppas att deras kunder återigen vill hjälpa dem att stötta insamlingen.
– Det enda jag vill är att hjälpa till, och jag hoppas att folk vill stötta, säger Walat.
Under det kommande läsåret kommer fordons- och transportprogrammets elever på inriktningen personbil vara en del av ett stort och meningsfullt projekt, där de ska bygga om en bil för ett långt viktigare uppdrag än den haft tidigare. I vår ska den nämligen lämna Lindeskolans verkstad och påbörja sin resa mot Ukraina, där den ska användas som evakueringsbil.
– Om eleverna tycker det är roligt att göra det här, med tanke på syftet också, så kanske det kan bli fler bilar så småningom, säger Lars Edstam.
Det växer så det knakar i Frövis nya växthus. 270 000 tomatplantor är på plats och med hjälp av ny teknik, restvärme och miljövänliga metoder ska här produceras tusentals ton svenska tomater. Den storskaliga anläggningen med två växthus har kostat över en miljard kronor att bygga och i helgen väntar invigning.
Det blev en makalös folkfest på Linde Raceway, när StreetWeek gästade Lindesberg under fredagen. 160 förare med enorma hästkrafter under huven, pressade ur det sista ur motorerna i jakten på de allra snabbaste tiderna. Det blev rekordsnabba tider, ett nytt banrekord, hastighetsrekord och ett nytt publikrekord, när folkhavet fullkomligen kokade längs den nyasfalterade banan.
– Jag är otroligt stolt, säger en trött men glad Mikael ”Blomman” Blomberg till LindeNytt.
Den 1 juni 2020 köpte Per Eriksson Göransonska Gården av det kommunala fastighetsbolaget FALAB, med avsikten att utveckla centrum ytterligare. Men efter att två hyresgäster på rad har tvingats i konkurs har han fått nog, och öppnar för att sälja fastigheten.
– Mitt tålamod som fastighetsägare är slut. Min personliga känsla är att tillståndshanteringen i den här kommunen har gjort det onödigt svårt att bedriva en verksamhet här, säger han till LindeNytt.
Visa hela artikeln
Trippla rekord när StreetWeek intog Lindesberg 
