Landsbygden skulle vinna mycket på att utveckla besöksmål med rekreationsfiske istället för det nu utbredda konsumtionsfisket. Det menar biologen Björn Tengelin som idag talade på Rotarys lunchmöte om kräftor och kräftfiske. – Det finns goda exempel på kräftfiske i städer där rekreationen och samvaron är i fokus, säger Björn Tengelin, VD på Fiskhälsan AB. Om det ”Röda guldet” marknadsfördes på rätt sätt kunde kräftfiske bli en inkomstfaktor på landet.
Att kräftan har en lång historia i vår matkultur kunde biologen Björn Tengelin berätta om idag på Rotarys öppna lunchmöte. Redan de gamla grekerna beskrev kräftor i sina skrifter och i Bibeln varnas läsarna för att äta skaldjur. Gustav Vasa och hans söner var mycket intresserade av kräftor och de planterade ut skaldjuren på olika ställen i landet.
På 1600-talet började man skriva ned kräftrecept i kokböcker och 1761 i Johan Winbergs kokbok nämns för första gången anrättningen ”Kokta kräftor i dill”. I slutet av 1800-talet var sedvänjan att fånga kräftor så utbredd att de nästan höll på att ta slut. Fiskeregler infördes och ungefär samtidigt började kräftpesten breda ut sig i landet.
– Det var början på flodkräftans kraftiga tillbakagång, berättar Björn Tengelin. Sedan hjälpte Fiskeriverket, under 1960-talet, till genom att plantera ut signalkräftor i svenska vattendrag – kräftor som redan bar på smittan. Idag är flodkräftan nästan helt borta i landet men signalkräftan är en bra ersättare.
Björn Tengelin är VD på Fiskhälsan AB. Det är en branschorganisation som arbetar med fiskhälsokontroll på uppdrag av sina medlemmar och ägare vilka representerar alla delar av svensk fiskodlingsnäring. Organisationens uppgift är att, på fiskodlingsnäringens och statens uppdrag sköta den odlade fiskens förebyggande hälsovård.
– Att odla kräftor är inte särskilt lönsamt idag, menar Björn Tengelin. Men det finns stora möjligheter utnyttja svenskarnas vurm för kräftor genom att marknadsföra och kommersialisera upplevelsen av att fånga kräftor. Dessutom fungerar ett gott kräftbestånd som en miljöindikator och höjer dessutom fastighetsvärdet.
LIF Lindesberg och Main Event står som värdar när Lindesbergs egen Oktoberfest går av stapeln i Lindesberg arena. Underhållning, aktiviteter samt tysk-inspirerad mat och dryck står på agendan, fredagen den 23 oktober.
För tre år sedan anslöt sig Grillköket i Lindesberg till kampen mot barncancer, då man under september månad donerade 50 procent av intäkterna från sina barnmenyer till ändamålet. Nu gör man det för fjärde gången, och hoppas att deras kunder återigen vill hjälpa dem att stötta insamlingen.
– Det enda jag vill är att hjälpa till, och jag hoppas att folk vill stötta, säger Walat.
Under det kommande läsåret kommer fordons- och transportprogrammets elever på inriktningen personbil vara en del av ett stort och meningsfullt projekt, där de ska bygga om en bil för ett långt viktigare uppdrag än den haft tidigare. I vår ska den nämligen lämna Lindeskolans verkstad och påbörja sin resa mot Ukraina, där den ska användas som evakueringsbil.
– Om eleverna tycker det är roligt att göra det här, med tanke på syftet också, så kanske det kan bli fler bilar så småningom, säger Lars Edstam.
Det växer så det knakar i Frövis nya växthus. 270 000 tomatplantor är på plats och med hjälp av ny teknik, restvärme och miljövänliga metoder ska här produceras tusentals ton svenska tomater. Den storskaliga anläggningen med två växthus har kostat över en miljard kronor att bygga och i helgen väntar invigning.
Det blev en makalös folkfest på Linde Raceway, när StreetWeek gästade Lindesberg under fredagen. 160 förare med enorma hästkrafter under huven, pressade ur det sista ur motorerna i jakten på de allra snabbaste tiderna. Det blev rekordsnabba tider, ett nytt banrekord, hastighetsrekord och ett nytt publikrekord, när folkhavet fullkomligen kokade längs den nyasfalterade banan.
– Jag är otroligt stolt, säger en trött men glad Mikael ”Blomman” Blomberg till LindeNytt.
Den anrika byggnaden Gamla kirurgen i centrala Lindesberg har förr i tiden varit sjukhus och förlossningsklinik. På senare år kom man att använda fastigheten som kommunkontor för en rad olika förvaltningar. Efter att ha stått, till stora delar, tomt sedan 2021 söker nu FALAB en ny framtid för den historiska byggnaden, där både bostäder och trygghetsboende finns bland de möjliga alternativen.
– Så fina fastigheter ska vi inte ha stående tomma. Vi försöker hitta idéer och olika spår för vad som blir bäst för kommunen, säger Mikael Kihlberg, vd för FALAB/LIBO.
I augusti förra året meddelade Baettr att man skulle avveckla verksamheten i Guldsmedshyttan, efter ”betydande kostnadsutmaningar” för tillverkningen i Sverige. Sedan dess har man arbetat hårt för att försöka få till en försäljning, för att kunna få in en ny aktör i lokalerna. Under tisdagen kom beskedet att det lokala företaget Nordic metal recycling blir nya ägare av Baettr i Guldsmedshyttan AB, som nu kommer byta namn till Nordic Casting AB.
– Vi är glada att ha kommit i mål med detta, säger vd Monica Joon i ett pressmeddelande.
Under torsdagen presenterade Svenskt Näringsliv årets ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Grannkommunerna Ljusnarsberg och Hällefors klättrar vardera 7 platser, medan Nora tappar 14. Lindesberg ökar tre, och ligger nu på plats 285 av 290.
Visa hela artikeln
Trippla rekord när StreetWeek intog Lindesberg 
