INSÄNDARE/DEBATT: Sverige har idag en dold skatt på arbete som kallas för arbetsgivaravgift. Det gör att många betalar betydligt högre skatt än de är medvetna om. För att öka transparensen i hur våra gemensamma skattepengar används, bör regionen samt länets kommuner omgående redovisa avgiften på anställdas lönebesked.
Arbetsgivaravgiften infördes år 1960 för att finansiera sociala förmåner i form av exempelvis pension, sjukförsäkring samt arbetsskadeförsäkring. Sedan dess har avgiften successivt höjts samtidigt som kopplingen mellan avgift och sociala förmåner blir allt svagare. Idag är den nästan tio gånger högre samtidigt som närmare 40 procent utgörs av en skatt utan koppling till sociala förmåner.
Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv underskattar tre av fyra hur mycket de betalar i skatt. Anledningarna är många, men visar på en okunskap som är destruktiv för Sverige. När skattebetalare inte vet hur mycket de betalar i skatt – är det svårt att granska och utvärdera hur samhällets gemensamma resurser används av våra förtroendevalda. Trots ett komplext skattesystem bör politiker i regionen samt länets kommuner sträva efter att skapa transparens kring skattenivån. Att redovisa arbetsgivaravgifter på anställdas lönebesked är ett första steg i rätt riktning.
Medianlönen i Sverige är 34 200 kronor. Samtidigt är kostnaden för arbetsgivaren att anställa en person till medianlönen 44 946 kronor. Det gör att du som anställd i slutändan får ut i snitt 26 498 kronor efter skatt – vilket motsvarar en skattekvot på 41,1 procent. Till följd av att arbetsgivaravgiften inte redovisas ser löntagaren enbart skillnaden mellan medianlönen och den redovisade summan efter skatt, vilket innebär en skattekvot på i snitt 23 procent. Det skapar en felaktig bild kring hur mycket skatt man faktiskt betalar.
Kritiker brukar lyfta fram att arbetsgivaravgifter inte är en kostnad för den enskilde, utan något som arbetsgivaren betalar. Det stämmer. Samtidigt är avgiften direkt kopplad till den enskildes anställning och utgår från- och påverkar i längden anställdas lönenivå. Den bör därför tydligt redovisas.
I strama ekonomiska tider, när hushållsekonomin går på knäna och anställda riskerar varsel, är det rimligt att regionens invånare vet hur mycket de betalar i skatt. Som offentliga arbetsgivare bör regionen samt länets kommuner snarast avveckla den rökridå som råder kring avgifterna och tydligt redovisa dem på lönebeskedet.
Adam Furustam, distriktsordförande Liberala ungdomsförbundet Örebro län
Själv beskriver han sig skämtsamt som en 82-årig, enögd Parkinsongubbe, men sanningen är att Jerry Ragnarsson är en otroligt begåvad guldsmed som varit verksam sedan 1957. I sin hemmaverkstad i villan i Lindesberg har han långt efter sin pension fortsatt sin passion för hantverket, men på hobbynivå.
– Jag kan ju inte riktigt låta bli, det är ju så roligt, säger han med ett leende.
Trädet står i fokus – som form, idé och kreativ drivkraft – när Tormek bjuder in till sommarutställningen In Between Trees – Through Grind and Motion. Denna gång har man valt en ny riktning med fokus på det konstnärliga uttrycket och ambitionen att ge besökarna en helhetsupplevelse.
– Det är ett steg framåt i vår utveckling. Vi är väldigt glada över att få möjligheten att visa upp dessa fantastiska verk från utställare på den här nivån, säger Malin Karlsson, Social Media Specialist på slipmaskinstillverkaren Tormek.
Knappt ett år efter att Rickard Bädicker tog över Kajsa & Pinnens Bowling efter Lars-Åke Johansson, begärs företaget i konkurs vid Örebro Tingsrätt. De ständigt stigande matpriserna och inflationen uppges vara orsaken till beslutet.
Efter att gratisbutiken Gåvoboden i Lindesberg stått utan lokal i en månad, har man nu hittat en tillfällig lösning över sommaren för att kunna fortsätta verksamheten. Ett lokalt företag har erbjudit sig att sponsra med ett större inhägnat tält, och därmed flyttar nu Sommarboden in i Elin Olofssons villaträdgård på Östermalmsvägen 1 i Lindesberg.
– Det här är ett socialt hus, och jag tänker att nu ska det verkligen användas, säger Elin entusiastiskt.
I juni 2005 tog han över Pizzeria Milano i Lindesberg, efter förra ägaren Michel Shahrestan. Nu, två decennier senare, är det dags för Mahmut Cakir att fira 20-årsjubilem, något han framförallt vill göra för att ge tillbaka till sina trogna kunder.
– Jag vill att folk ska veta att jag har varit här i 20 år, och jag är tacksam för mina kunder, jag är så glad att jag är här i Lindesberg, säger han till LindeNytt.
I morgon, lördag den 24 maj, håller Gåvoboden i Lindesberg öppet för sista gången i sin lokal på Kristinavägen 24. Anledningen är att en ny hyresgäst ska flytta in, och därför söker verksamheten nu med ljus och lykta efter en ny plats att fortsätta sin verksamhet på.
-Jag väljer att se detta som en möjlighet, det här kan bli en nystart. Vi har stora planer på hur vi kan utveckla verksamheten på olika sätt, säger Elin Olofsson, initiativtagare till Gåvoboden i Lindesberg.
I januari meddelade Roger Sixtensson sin avgång som VD för FALAB/LIBO, efter en rad uppmärksammade mediala granskningar. Sedan dess har bolagets ekonomichef varit tillförordnad på posten, medan man sökt en ny VD. Under måndagen kunde man så presentera mannen som ska axla rodret, Mikael Kihlberg, som tillträder 1 september.
– Nu vänder vi blad, nu börjar ett nytt kapitel i FALAB/LIBOS historia, säger Mikael.
Tåg i Bergslagen meddelar att man ser en tydlig förbättring av trafiken jämfört mot i fjol, då inställda avgångar och minskad trafik påverkade resandet negativt. Under mars uppnådde man en avgångspunktlighet på 93,9 %, jämfört med 80,3 % i mars 2024.
– Trots att vi under februari och mars drabbades av flera utmaningar, som
exempelvis infrastrukturproblem, nedfallna träd och hårda vindar, ser vi en tydligt positiv trend. Utvecklingen över tid är glädjande, säger Yujin Zhang, trafikchef Tåg i Bergslagen i ett pressmeddelande.
Visa hela artikeln
Hyrmaskinsdagen lockade till nyfikenhet och skratt 
