INSÄNDARE/DEBATT: Sverige har idag en dold skatt på arbete som kallas för arbetsgivaravgift. Det gör att många betalar betydligt högre skatt än de är medvetna om. För att öka transparensen i hur våra gemensamma skattepengar används, bör regionen samt länets kommuner omgående redovisa avgiften på anställdas lönebesked.
Arbetsgivaravgiften infördes år 1960 för att finansiera sociala förmåner i form av exempelvis pension, sjukförsäkring samt arbetsskadeförsäkring. Sedan dess har avgiften successivt höjts samtidigt som kopplingen mellan avgift och sociala förmåner blir allt svagare. Idag är den nästan tio gånger högre samtidigt som närmare 40 procent utgörs av en skatt utan koppling till sociala förmåner.
Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv underskattar tre av fyra hur mycket de betalar i skatt. Anledningarna är många, men visar på en okunskap som är destruktiv för Sverige. När skattebetalare inte vet hur mycket de betalar i skatt – är det svårt att granska och utvärdera hur samhällets gemensamma resurser används av våra förtroendevalda. Trots ett komplext skattesystem bör politiker i regionen samt länets kommuner sträva efter att skapa transparens kring skattenivån. Att redovisa arbetsgivaravgifter på anställdas lönebesked är ett första steg i rätt riktning.
Medianlönen i Sverige är 34 200 kronor. Samtidigt är kostnaden för arbetsgivaren att anställa en person till medianlönen 44 946 kronor. Det gör att du som anställd i slutändan får ut i snitt 26 498 kronor efter skatt – vilket motsvarar en skattekvot på 41,1 procent. Till följd av att arbetsgivaravgiften inte redovisas ser löntagaren enbart skillnaden mellan medianlönen och den redovisade summan efter skatt, vilket innebär en skattekvot på i snitt 23 procent. Det skapar en felaktig bild kring hur mycket skatt man faktiskt betalar.
Kritiker brukar lyfta fram att arbetsgivaravgifter inte är en kostnad för den enskilde, utan något som arbetsgivaren betalar. Det stämmer. Samtidigt är avgiften direkt kopplad till den enskildes anställning och utgår från- och påverkar i längden anställdas lönenivå. Den bör därför tydligt redovisas.
I strama ekonomiska tider, när hushållsekonomin går på knäna och anställda riskerar varsel, är det rimligt att regionens invånare vet hur mycket de betalar i skatt. Som offentliga arbetsgivare bör regionen samt länets kommuner snarast avveckla den rökridå som råder kring avgifterna och tydligt redovisa dem på lönebeskedet.
Adam Furustam, distriktsordförande Liberala ungdomsförbundet Örebro län
I 25 år har Svenskt Näringsliv tagit pulsen på företagsklimatet i Sveriges kommuner. Efter att 100 företagare i Lindesberg gett sin syn på läget står det nu klart att det sammanfattande omdömet för företagsklimatet i kommunen är det lägsta sedan 2002.
– Det ser inte bra ut när företagen, på en sexgradig skala, sätter 2,58 i betyg på vilket sammanfattande omdöme man vill ge företagsklimatet i kommunen, säger Karl Hulterström från Svenskt Näringsliv.
En illavarslande väderprognos som spår stora regnmängder och låga temperaturer har fått Lindesbergs Rotaryklubb att skjuta fram årets upplaga av LindeDagen. Det nya datumet blir istället onsdagen den 27 augusti.
– Det blir nytt datum, men annars i stort sett som det är tänkt, och alla bokade platser kvarstår, säger Sven Carlsson.
Imorgon, lördag är det dags för den omåttligt populära Vårmönstringen, som varje år lockar tusentals bilentusiaster till Lindesberg. I år ser väderprognosen något osäker ut, men det är inget som oroar arrangörerna till Vårfesten, då man som bäst håller på att montera upp ett 300 kvadratmeter stort tält över festivalområdet.
– Det var ju tur att vi i höstas investerade i ett dubbelt så stort tält, så vi har faktiskt aldrig byggt det här innan. Det kommer vara uppvärmt, så det spelar ingen roll om det är regnigt och kyligt ute, här inne kommer det vara behagligt, förklarar Johan Eriksson på JME Music.
Med flinka fingrar och hög precision tog Voldemars Lasmanis hem guldet i Ungdoms-SM i CAD-konstruktion. Hans konstruktion av en fällstege med arbetsplattform imponerade stort på juryn och säkrade honom inte bara förstaplatsen, utan även en plats i Yrkes-SM 2026.
– Det är bara så jäkligt kul att ha vunnit detta, säger Voldemars till LindeNytt.
I november 2024 beslutades det att Mia Konradsson, genom företaget Konradsson och Bäck Primärvård AB, skulle ta över driften av vårdcentralerna i Storå och Frövi. I slutet av januari i år invigdes även den efterlängtade Freya vårdcentral i Frövi. Nu meddelar Mia Konradsson att det också finns en preliminär tidsplan för när hon kommer att ta över rodret för Storå vårdcentral – datumet är satt till 1 oktober 2025.
– Det är väldigt roligt, man får verkligen en fantastisk position att påverka primärvården väldigt konkret, säger Mia Konradsson till LindeNytt.
Den 17 april 2019 blev Industritekniska programmet på Lindeskolan certifierat som ett Teknikcollege, och framtiden såg ljus ut för utbildningen som efter fem års dvala kunde startas upp igen, tack vare ett samarbete mellan Lindeskolan, kommunledningen och industriföretagen i Lindesberg. Men redan två år senare lades programmet ner på nytt. Nu ser det dock ut som att det blåser positiva vindar för ytterligare en nystart – redan hösten 2026.
– Att behovet av utbildningen finns och att alla är positiva till den råder det inga tvivel om. Det känns hoppfullt, säger rektor Andreas Blom.
Under onsdagen avgjordes årets pitchtävling för UF-företag på Lindeskolan i Lindesberg. Sparbanken Bergslagen, tillsammans med skolan och ett antal lokala samarbetspartners, arrangerade tävlingen där man delade ut priser i fyra olika kategorier. Varje vinnande företag fick ta emot en prischeck om 5000 kronor vardera, som kanske kan hjälpa de unga entreprenörerna en bit i sitt fortsatta arbete.
Med en mångmiljonsatsning på lokal fjärrvärme tar Cummins Meritor i Lindesberg ett stort steg mot att bli en fossilfri fabrik.
– Det är ett viktigt projekt för oss i den här fabriken, men också för Cummins som stort. Hållbarhet och klimatavtryck blir allt viktigare, även för en lastbilstillverkare, säger fabrikschef Markus Andreasson.