INSÄNDARE/DEBATT: Sverige har idag en dold skatt på arbete som kallas för arbetsgivaravgift. Det gör att många betalar betydligt högre skatt än de är medvetna om. För att öka transparensen i hur våra gemensamma skattepengar används, bör regionen samt länets kommuner omgående redovisa avgiften på anställdas lönebesked.
Arbetsgivaravgiften infördes år 1960 för att finansiera sociala förmåner i form av exempelvis pension, sjukförsäkring samt arbetsskadeförsäkring. Sedan dess har avgiften successivt höjts samtidigt som kopplingen mellan avgift och sociala förmåner blir allt svagare. Idag är den nästan tio gånger högre samtidigt som närmare 40 procent utgörs av en skatt utan koppling till sociala förmåner.
Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv underskattar tre av fyra hur mycket de betalar i skatt. Anledningarna är många, men visar på en okunskap som är destruktiv för Sverige. När skattebetalare inte vet hur mycket de betalar i skatt – är det svårt att granska och utvärdera hur samhällets gemensamma resurser används av våra förtroendevalda. Trots ett komplext skattesystem bör politiker i regionen samt länets kommuner sträva efter att skapa transparens kring skattenivån. Att redovisa arbetsgivaravgifter på anställdas lönebesked är ett första steg i rätt riktning.
Medianlönen i Sverige är 34 200 kronor. Samtidigt är kostnaden för arbetsgivaren att anställa en person till medianlönen 44 946 kronor. Det gör att du som anställd i slutändan får ut i snitt 26 498 kronor efter skatt – vilket motsvarar en skattekvot på 41,1 procent. Till följd av att arbetsgivaravgiften inte redovisas ser löntagaren enbart skillnaden mellan medianlönen och den redovisade summan efter skatt, vilket innebär en skattekvot på i snitt 23 procent. Det skapar en felaktig bild kring hur mycket skatt man faktiskt betalar.
Kritiker brukar lyfta fram att arbetsgivaravgifter inte är en kostnad för den enskilde, utan något som arbetsgivaren betalar. Det stämmer. Samtidigt är avgiften direkt kopplad till den enskildes anställning och utgår från- och påverkar i längden anställdas lönenivå. Den bör därför tydligt redovisas.
I strama ekonomiska tider, när hushållsekonomin går på knäna och anställda riskerar varsel, är det rimligt att regionens invånare vet hur mycket de betalar i skatt. Som offentliga arbetsgivare bör regionen samt länets kommuner snarast avveckla den rökridå som råder kring avgifterna och tydligt redovisa dem på lönebeskedet.
Adam Furustam, distriktsordförande Liberala ungdomsförbundet Örebro län
Vid årsskiftet stängde Elon Ljud & Bild för gott i centrala Lindesberg, och sedan dess har lokalen på Kristinavägen stått tom. Nu vill fastighetsägaren, Lindesbergs Fastigheter, veta vad allmänheten helst vill se i lokalen.
– Vi är jätteöppna för roliga idéer, och är inte omöjliga på något sätt, säger Ann-Louise Hytter.
Under fredagseftermiddagen samlades medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Bergslagen på Energikällans relaxavdelning i Lindesberg, för några timmars avkoppling och omvårdnad. Medlemsträffarna fyller många funktioner, bland annat försöker man motverka ensamheten.
– Människor som är hjärtsjuka och lite äldre är ofta ensamma, då ville vi göra något gemensamt som alla kunde vara med på, berättar ordförande Gun Ehnvik.
Med två slutsålda föreställningar kan man inte annat än konstatera att årets Caprice blev en dundersuccé. Dessutom bjöd man publiken på en stor överraskning, när det visade sig att man inte hade en, utan två hemliga gästartister. Det blev en kväll med mycket glädje, vänskap och musik i världsklass.
Helgens stora evenemang, Harmonis Caprice, närmar sig med stormsteg. För att underlätta för den stora mängden besökare går man nu ut med viktig information kring evenemanget. Bland annat råder det totalt väskförbud, samt obligatorisk garderob, på grund av det rådande säkerhetsläget.
Under tisdagen redovisades 2023 års bokslut för Lindesbergs kommun, där summan blev 11,9 miljoner kronor i minusresultat. Detta trots att man gjort en tomtaffär som inbringade 10 miljoner kronor samt en reavinst på försäljning av bilar på 1,3 miljoner kronor.
– Vi kommer vända på varenda krona, konstaterar Anders Persson (LPO).
Efter månader av oro och ovisshet kan nu både lärare och elever på Lindeskolans estetiska program andas ut. Trots en tumultartad tid fullkomligt osar det av framtidshopp bland eleverna, men också en nyfunnen tilltro på demokratin.
– Folk tror mindre och mindre på demokrati, och det kan ju vara att man känner att man inte kan påverka, men nu känns det ändå om att man kan det till viss del, säger eleven Ida Andersson.
När flera närstående drabbades av depression tvekade inte Maria Källberg en sekund över att kliva in som medmänniska. Genom att sätta sig in i problematiken blev hon det stöd som sambon och dottern behövde under rehabiliteringen och idag har båda återhämtat sig från den psykiska ohälsan. Nu vill hon hjälpa fler att finna lugnet i sin lilla Hälsostuga i Fryggesboda.
– Jag är ingen kurator eller psykolog, men jag är en medmänniska med lugn och empati som vill göra något gott för andra, säger Maria Källberg.
INSÄNDARE/DEBATT: Lindeskolans besparingskrav har medfört att man pausar intaget på vård- och omsorgsprogrammet, det bli ingen ny årskurs 1. Bilden av ett dåligt program med för höga krav och för få godkända elever målas upp, vilket får en paus att låta som att bra idé. Som ämneslärare på vård- och omsorgsprogrammet delar jag inte den bilden. Man pausar (och därmed hotar dess existens) ett utmärkt program med högt söktryck, engagerad personal, god kvalitet och som utbildar bristyrket undersköterskor.