”Denna kväll var akuten överfylld. Platserna i korridorerna likaså. Väntan på läkare som kunde ge nödvändig smärtlindring alltför lång. Det är inte undantaget, snarare regeln.” Så beskriver, helt nyligen i Nerikes Allehanda, ett oppositionsråd i Region Örebro län ett besök med sin make på akutmottagningen vid USÖ.
Det är stökigt, tufft – ibland hotfullt. Upplevelsen är inte rimlig och det är därför vi behöver våra tre akutsjukhus, och därmed dygnet runt öppna akutmottagningar, i regionen.
I samma nummer av tidningen skriver majoriteten i Örebro läns ledning att de ska fortsätta att arbeta för att alla tre sjukhusen, USÖ, Karlskoga och Lindesberg ska utvecklas. Regionen ska också bidra till en god klimatutveckling. Växthusgaserna ska minska. Det kräver en rad åtgärder. Ett omedelbart bidrag i vår region är att se till att vi har en organisation av sjukvården som minimerar antalet resor med bil och ambulans.
Nu har det ordnats tvärt om. Vid sitt möte den 25 september beslöt Hälso- och sjukvårdsnämnden att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att, vad gäller jour och beredskap, genomföra åtgärder för att reducera antalet arbetade timmar under kvällar, nätter och helger. Med helg förstås enligt Svenska Akademins ordlista fredagskväll och lördag och söndag, det vill säga 48 timmar per vecka. Med kvällar och nätter tycks man mena tiden 21.00 till 07.00. Den tid då antalet timmar reduceras blir då summa 98 timmar per vecka. Som stöd för beslutet finns en utredning daterad 16 juni i år. Utredningen är gjord, efter det de flesta kirurger i Lindesberg slutat på sjukhuset på grund av dåliga arbetsförhållanden. Utredningen börjar brett över regionen men smalnar utan motivering in på hur man kan dra ner verksamheten i Lindesberg. Om man försöker tolka vad som är skrivet kommer verksamheten att vara igång i full utsträckning högst 70 timmar av veckans 168 timmar.
Exakt vilka personalkategorier som inte ska vara i tjänst som tidigare beskrivs inte. Men på läkarsidan ska det sannolikt inte finnas primärjourer inom kirurgi, ortopedi eller urologi utöver den tid då det är full verksamhet. I utredningen skrivs att efter 21:00 kan primärjoursåtaganden på vårdavdelningarna inom ortopedi och kirurgi klaras av på respektive kliniks beredskaps/bakjourer med stöd av Lindesbergs övriga sjukhusbundna jourlinjer i medicin och anestesi.
För boende i Ställberg blir resan för akuta kirurgfall 92 km till Örebro eller 104 till Karlskoga i stället för, som tidigare, 53 till Lindesberg. Lindesbergare får åka förbi sitt eget sjukhus och fara 40 km till Örebro eller 70 till Karlskoga. Vid förlossningar blir det samma reseavstånd såsom det varit alltsedan 1970.
Redan nu är det så ordnat att många patienter från Lindesberg, på vardagar, måste ta sig till Karlskoga eller Örebro även vid banala undersökningar. Vi står inför ett gigantiskt farande kors och tvärs med bilar och ambulanser. Det blir mycket växthusgaser av det.
Utredningen säger inget om den planerade större, slutna, kirurgiska vården. Det finns anledning att tro att kvaliteten vinner på att koncentrera den som i dag är fallet med exempelvis ortopedin. Samarbetet mellan våra tre sjukhus måste därför fortsätta och än mer förbättras.
Universitetkanslerämbetet har visat på ett stort behov av utökad läkarutbildning. Det behövs därför platser för klinisk utbildning efter grundutbildningen och fram till att den studerande är färdig specialist. Representanter för den högt specialiserade kirurgin har pekat på att deras läkare måste grunda sina kunskaper med att i stor omfattning delta i den vanliga, vardagliga kirurgin. Den kan, som jag ser det, med fördel äga rum på länsdelssjukhus.
Jag vill vädja till våra regionråd. Behåll tre akutmottagningar 24 timmar per dygn året om. Se, med hänsyn tagen till miljöaspekter, över resandet inom regionen. Få tillbaka de kirurger som försvunnit från Lindesberg. Tillsätt lokala ledare på alla nivåer.
Ingemar Engstrand, Pensionär i Lindesberg
2019-12-22
Visa hela artikeln
Lindeskolans unga företagare prisades vid årets pitchtävling 
